.

Det var en gång för länge sen en blogg här. 

Inte en särskilt bra eller spännande en men ändå text.

Sen försvann alla orden ifrån mig, även de lättaste små ord. 

Nu tänkte jag dock ha denna sidan till att bara få ur mig lite ord och antagligen mycket klagande under detta året.

För nu ska ni får höra, go vänner.. Läs på egen risk och om ni har en timme till övers för det blev väldigt långt..

 

Jag hoppade på en kurs som de har på tumlaren. En för överviktiga som sträcker sig över hela året och går ut på att man ska komma igång med motion och ändra tänket om kost och förhoppningsvis hitta en ny, bättre livsstil. 

Den har precis börjat så vi har inte hunnit med särskilt mycket än. Vi har haft infomöte, tittat i gymmet och haft lite indoor walking träning. Och diskussion i grkupp. 

Vi blev så många så det är två grupper med tio i varje. Dock ingen jag känner i nån av grupperna. Nån som man känner igen från typ affären men inte nån jag nånsin pratat med. Men det kanske kommer. 

Jag gillar ju inte riktigt det där med folk och diskussion i grupp så jag svarar med en mening typ om jag måste svara men det kanske kommer sig det med. Vi har ju bara setts tre gånger än. 

 

När jag läste om det och pratade med ledaren om kursen verkade den väldigt bra. Och det gör den fortfarande. Men jag uppfattade det som att vi skulle komma igång med kostrådgivningen och den delen ganska så omgående. 

Det är den delen som jag är mest intresserad av. Men även i denna gruppen så pratas det mest om kalorier och om att äta mindre. Jag vill ju ha hjälp att ändra tankesättet för att börja äta mat.

Det är ingen hemlighet att jag lätt hade levt på ett piller om dagen om det bara fanns ett sånt alternativ. Därför tar jag istället shakes till frukost och oftast till lunch på veckorna, för då slipper jag laga mat för det har jag inget intresse av.

Detta vet hon, jag har varit ärligt med det precis som jag har varit ärlig om att det då är lättare att ta den där chokladbiten istället. Det är inte det att jag sitter och tror att jag aldrig äter godis. Det vet jag att jag gör. Men inte nonstop och inte varje dag vad folk än tycks tro bara för att jag ser ut som jag gör. 

Det är fel i mitt tankesätt, det vet jag. Och jag är inte dummare än att jag även vet hur man ska äta och så men det klickar bara inte till i huvudet så det blir mer än så. Jag vill helt enkelt inte äta. Jag kan gå hela dagen och försöka komma på nått att laga till, nått jag vill ha. Och sen slutar det ändå oftast med att det inte blir nått för jag kan inte komma på nått jag vill ha. Och kommer jag på nått jag som jag är sugen på, ja då äter jag det ofta. Så ofta att jag tröttnat på det efter ett par veckor och står där igen utan en endaste idé på mat att göra. 

Så en shake till frukost, en till lunch och sen är det inte säkert att det blir mat på kvällen när jag kommer hem om jag inte kommer på nått jag vill ha. Sen kommer helgen.. Ja då äter jag inte nått förrän fram till kvällen OM jag kommer på nått. Vilket inte är säkert så det sista har det varit knäckebröd med kaviar som jag levt på när jag måste äta nått. För till sist måste man ju få i sig nått ändå. 

Så ja.. Ett lite jobbigt förhållande har vi, maten och jag. Var hos en kostkurator en gång för många herrans år sen. Hon frågade om jag förstod att jag hade en ätstörning varpå jag tittade på henne med frågande blick och tyckte att hon var ju helt ute och cyklade. Jag blev ju bara större och större. Inte mindre och mindre. 
Hon ville egentilgen fått in mig på nått behandlingshem och mitt svar på det? Ja det var ju så klart att säga att allt blivit bättre och slutade gå dit. Vilket jag kan tänka nu så här med över 10 år senare tänkt, att jag inte skulle gjort. Kanske inte ett hem hade varit rätt men jag skulle ju alla gånger fortsatt gå och prata med henne. 

Jag vet inte om det är så att jag blir äcklad av mig själv när jag äter men jag tror att alla andra blir det. Jag har svårt att äta med nya folk. Ska de sitta där och titta på mig när jag tuggar. Nej tack. Så nån mat på första dejten är inte att tänka på  ;) Inte för det är nått jag går på särskilt ofta som tur är ;)

 

Iallafall.. Kosten är alltså det jag vill fokusera mest på med denna kurs så den besvikelsen jag kände när vi i torsdags hade ett möte och hon säger att hon inte kommer ta upp detta med kosten än på veckor. För hon vill börja med att vi kommer igång med träningen. I kursmaterialet står det att vi ska få 3 personliga kostrådgivningar och en ska vara nu i februari.. Jag undrar om det kommer bli så verkligen.

Och sen sa hon att hon vet ju att vi är några som är intresserade av det här med kosten och ger oss då en app v ska anvädna oss av. En som räknar kalorier och vi ska lägga in det vi äter under dagen för att se om vi äter så mycket som vi ska göra i jämförelse med det vi gör av med. Då ville jag fråga henne hur man ska göra då om man inte äter.. Men jag är för feg så jag vågade inte öppna munnen. Satt bara totalt jätte besviken och ville nästan bara gråta. Jag vill ju få tips på vad jag ska äta, lite förslag på vad som är bra. Men jag sitter fortfarande här helt nollställd och vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det för jag har inga förslag. 

I denna kursen kommer vi även att samla poäng varje dag... Det är en tävlig lagen emellan.. För tydligen måste man ju tävla också. Och där är de flesta poäng i att man ska äta. Poäng på frukost, lunch. middag och mellanmål. Samt på träning och sömn. 

Då ville jag också bara gråta, för jag vet inte hur jag ska få till det med maten. Jag är ju mätt och lite äcklad bara av att tänka på det. Och då ska det hänga över mig att jag förstör för mitt lag för att jag inte får tillräckligt med poäng? Det känns inte bra eller okej.

 

Vi ska lämna in en lapp på tisdag morgon om våra långsiktiga och kortsiktiga mål. Och i ena andetaget säger hon att vi inte ska stirra oss på vikten för det är inte det som är det vi ska gå efter under denna tiden för att i nästa undra vad våra viktmål är? När hon frågade mig det under vår enskilda träff sa jag att det intresserar mig inte vad vågen säger. Så länge jag känner mig stark, kan gå rak i ryggen och kroppen känns bra så vad spelar det för roll vad siffran är? Detta var ett bra synsätt tyckte hon. Men ändå ska det diskuteras kilon? 

Alla är vi olika så det finns säkert flera av de andra som jagar just kilon men det var ju inte meningen med kursen? Så när det gäller dessa mål med kursen står jag också rätt så handfallen för jag förstår inte riktigt vad det är hon menar vi ska skriva där. 

 

Sen är det träningen. Den har vi inte riktigt kommit igång med förutom ett riktigt pass i torsdags. Som slutade i migrän så klart ;) Det lär bli ett dyrt år med all den nässprayen. Men förhoppningen är att det ska bli bättre med tiden det med. Och jag ska ställa mig nära en fläkt varje gång jag kan. 

Det kommer vara pass, gym, bassäng och ute träningar. Tror det kan blir bra. Och sen så är det även egen träning som gäller. Det har jag inte heller kommit igång med men som sagt. Vi började i måndags och poängen börjar inte räknas förrän imorgon så då får jag väl ta tag i det lite mer. Jag kommer ägna mig åt gymmet på egen träningen. Där det finns en cykel eller crosstrainer. 

Vi fick en läxa i torsdags. 30 minuters promenad varje dag. 

Fredagen gick väl så där, då gick jag på torp så kändes ju inte som promenad i den bemärkelsen men benen rörde sig iaf. Igår och idag har jag varit ute fram på kvällen. Men jag känner mig så jävla värdelös när det kommer till promenaden för jag hinner inte ens ner för berget innan benen gör ont. Igår gick det bättre än idag.
Idag gjorde det så ont så jag staplade mig runt med tårarna i ögonen och trodde jag aldrig skulle komma upp för backen igen ;) Då känner man sig inte så tuff. Mest värdelös som sagt. Och jag försöker tänka på att inte gå för fort utan att ändå ta det i min takt men det går inte så bra tydligen. Kanske det kan vara så med att jag inte är van med de nya skorna än heller? Jag vet inte. Men jag försöker. Får se hur det går imorgon.
Måndagar finns gymmet öppet för bara oss på kvällen med, så kanske att man ska få in det att man går dit då. Slipper man trängas med annat folk. Träningen är ändå inte den delen som oroar mig när det kommer till detta. Tränat på gymmet har jag gjort förut. Det enda jag inte ser fram emot är träningarna som ligger 06.00 på mornarna. Jag är lite lätt orolig för hur det ska gå med mitt huvud de dagarna eftersom jag vet att jag ofta får huvudvärk och migrän efter träningen. Som sagt. Ett dyrt migrän nässpray år blir det ;)

 

Som jag skrev. Det blev jävligt långt och klagande.. Men var ska jag annars klaga. I vår träningskalender vi har ska vi bara skriva positiva saker och jag har inte kommit på nått sånt än så då får jag klaga här och vara positiv där. När och om det händer ;)