.

Tänk vad lite arbete om dagarna gör under.
Sitter inte och tok gråter utan dagarna går sin gilla gång och det mesta är som vanligt.
Dock har vi det nått så otroligt lugnt på jobbet och det är inte särskilt kul! Fortsätter det så här misstänker jag att min chef kommer att vilja att jag ska gå ner i tid.. Det är inget hon sagt eller ens hintat om, utan det är bara min egen gissning.
Ja ja, det lär vi märka. Snart är det nytt år och då är det rätt många bokslut som ska göras så då lär vi ha att göra så det räcker.
Fast igår var en sån dag som var olidligt lång. Segt på jobbet och blev lite trött på arbetsmiljön en stund. Men det är väl så det ska vara där.

Nått som var mindre olidligt igår var att jag var och skrev på kontrakt på min nya lägenhet!
Eller ja, ny och ny, jag har ju bott där innan ;)
Och nu hamnar jag där igen. Känns bra.
Är lite "orolig" när det gäller grannarna, de ovanpå hade jag ju inte en särskilt hjärtlig relation till sist men jag hoppas att de här nästan fem åren som gått sen dess har gjort allt lite lugnare.
Om inte så tror jag det är lättare att byta en tvåa mot en annan tvåa än att byta en etta mot en större, så allt går ju att lösa.
Men det ska bli så skönt att få två rum!
Ett riktigt sovrum och ett stort vardagsrum. Häärligt!

Och imorgon ska jag och Johan ha mys efter jobbet :D

Nu ska jag nog ta ett par alvedon, en dusch då jag fortfarande sitter efter boxen och inte har duschat och sen sooova.
Har varit så sjukt trött denna veckan, har inte varit lätt att gå upp.

Söndag. Vilodag.
Inte för jag gjort så mycket annat än suttit på soffan hela veckan.
Och det känns. Jag börjar bli galen och rastlös.
Och alldeles, alldeles jätte ledsen. Hela tiden.
Förstår inte hur man kan vara så ledsen hela tiden.
Tar tårarna aldrig slut?

Det ska bli skönt att komma till jobbet och göra nått annat än att bara sitta och glo. Ska ta mig till Tumlaren med och träna i veckan, kanske gör under med humöret.

Saknar Johan idag så det gör ont och då stor gråter jag igen.
Han är iväg till Uddevalla så jag kan inte träffa honom.
Men så är det ju, han har sitt och sina kompisar och det förstår jag ju.

Ja detta var ju upplyftande. Men men, ni läser på egen risk.

Var iaf till läkaren i fredags och fick veta att jag visst får luft.
Bra att veta. En udda läkare eller om hon var sköterska var det, hon titta på mig som om jag var dum i huvudet för jag var där eftersom jag inte hostar och så var ju svaret bara kort "du får luft" efter jag sagt att det inte känns som jag får tillräckligt med luft och det känns ansträngande att andas.
Inte undra på att man inte går dit direkt frivilligt när man alltid känner som som en lögnare och får blickar som om man är korkad och tröttsam som tar upp deras tid.

Nej, nu ska jag ligga lite mer på soffan och glo på tv.
Imorgon är en ny dag.

Ja då satt man här igen.
Är ju inte längre nått magsjuk men är seg och luftrören är inte riktigt som de ska vara. Gick utanför dörren idag och det gjorde mig helt slut. Och här trodde jag att jag var frisk nu.
Syster sa åt mig att gå till läkaren imorgon.
Och jag ska väl ringa men ni vet väl hur det är..
Man går inte gärna dit ;)
Jag kan ju bli bättre, eller så är det inget och bara onödig tid eller så kanske läkaren har bättre saker för sig som typ fika eller nått.
Men det är väl lika bra att kolla, även om jag tror att det bara är att jag inte är helt bra och då klarar inte medicinen att vidga tillräckligt.
Och det tror jag inte de kan göra nått åt ändå

Sen är det samvetet med för att jag missar jobbet eller helt ärligt, mest är det den missade lönen som svider.
Men sen är det väl bättre att vila upp ordentligt med en gång istället för att det kanske blir mer hemtid i flera omgångar över längre tid.
Ja ja, så länge räkningarna blir betalda får det ju gå.

Nu ska jag kanske lägga mig eller om jag ska fortsätta med skämskudden framför Fråga Olle.

Det gick bra hos läkaren. Det var blodprover och blodtryck och EKG och längd och vikt och lite så.
Var där veckan efter, alltså i förra veckan, och tog om ett prov som han ville kolla en gång till men som inte var nått farligt med samt fick svar på blodproverna.
Provet jag tog om visade samma som gången innan och då var det inget mer med det och blodproverna var bra.
Så inget HIV och ingen diabetes.
Allt ser så bra ut förutom vikten då, vilket han för övrigt inte ens sa en enda kommentar om.
Han ville nog mest bara svara på försäkringsbolagets frågor, inte göra så mycket mer ;)

Trots förkylning begav jag mig tillsammans med Joseph ner till Jenny den helgen. Gick rätt så bra med katter och förkylning.
Alltid skönt det.
Fick även frågan om ifall jag ville ställa upp som tärna på bröllopet.
Och ja, det ville jag ju så klart :)
Och det vill jag fortfarande. Delen jag inte vill ha nått att göra med är att hålla tal! Usch och fy.
Vad ska man säga? Varför ska man säga?
Har sagt åt henne att det kan tänkas hon får ett tal av en kalasfull tärna ;)
Men det får bli ett senare problem, är ett tag kvar..

Så nu ska det bantas! ;)
Eller iaf tränas mer och ätas mindre godis.
Inte för det är mig de tittar på under dagen men vill ändå inte står där som nån kossa i klänning :P

Tänkte börja detta i dag, inget godis och så.
Vad händer? Ja men då åker jag på magsjuka..
Ett tecken?
Fick åkt hem från jobbet, det gick sakta och bussficka för bussficka, men jag kom hem och sen har jag legat i sängen.
Nu har jag dock lyckats komma till soffan, tänkte se på Gardells dramaserie på ettan.

Gillar inte sitta här ensam och sjuk. Jag blir så ensam och ynklig då. Fast jag har varit rätt ynklig det sista ändå.
Även om det blir bättre, sakta sakta.
Förutom att jag plötsligt inser hur ensam jag är och hur jag inte vill vara det. Men men, ett steg i taget.

Nu ska jag fortsätta titta på tvn.

Hej.